Bolagsledningen har ofta bättre insikt i bolaget än någon annan, de kontrollerar verksamheten och har kontroll över villkoren för de transaktioner bolaget vidtar. Samtidigt riskeras att de sätter sina egna intressen framför bolagets. Det har därför länge antagits att bolagsföreträdarna omfattas av ett sysslomannaliknande ansvar som medför en plikt att vara lojal mot bolaget och att sätta Bolagets intresse framför sitt eget. Flera aktörer har ett intresse i att bolagsledningen även agerar i enlighet med denna lojalitetsplikt. Frågan är dock vilka lojalitetsplikten avser att skydda och vilka som kan göra sin rätt gällande då bolagsföreträdarna brutit mot lojalitetsplikten.

Tidigare forskning har funnit delvis motstridiga resultat för hur företagsledningens och styrelsens egenskaper påverkar bolagets värde. Enligt vår vetskap har inga studier genomförts på svenska data. Syftet med denna uppsats har varit att klargöra om det finns något samband mellan ett företags värde (mätt som market-to-book) och ett antal demografiska faktorer hos företagets ledning och styrelse. Detta har testats med hjälp av årsredovisningar och finansiella data för börsnoterade bolag under perioden 2010-2012. Genom multipla regressionsanalyser har vi bland annat funnit att styrelsens storlek har en positiv effekt på bolagets värde och att andelen kvinnor i styrelsen påverkar värdet positivt.

Styrelseledamot och VD har som uppgift att tillgodose bolagets och dess aktieägares intressen och dessa organ är därmed bundna av en viss lojalitetsplikt gentemot bolaget. Grunden till bestämmelser angående lojalitetsplikten är att förhindra att bolagsledningen handlar i egenintresse, men att bolagsledningen skall vara lojala mot bolaget de representerar följer i Sverige mer av allmänna sysslomannaprinciper än av bolagsrättsliga regler. Aktiebolagslagen ger nämligen uttryck för denna plikt endast i ett fåtal regler: jävsbestämmelserna och generalklausulen. Lojalitetsplikten är dock mer omfattande än så och det kan uppstå situationer där styrelseledamot eller VD får möjlighet att agera i eget intresse på bolagets bekostnad utan att bolaget är part i rättshandlingen. Dessa situationer berörs varken av jävsreglerna, generalklausulen, eller ABL i övrigt.

Tidigare forskning har funnit delvis motstridiga resultat för hur företagsledningens och styrelsens egenskaper påverkar bolagets värde. Enligt vår vetskap har inga studier genomförts på svenska data. Syftet med denna uppsats har varit att klargöra om det finns något samband mellan ett företags värde (mätt som market-to-book) och ett antal demografiska faktorer hos företagets ledning och styrelse. Detta har testats med hjälp av årsredovisningar och finansiella data för börsnoterade bolag under perioden 2010-2012. Genom multipla regressionsanalyser har vi bland annat funnit att styrelsens storlek har en positiv effekt på bolagets värde och att andelen kvinnor i styrelsen påverkar värdet positivt.

Studien handlar om organisationskultur och har genomförts på ett konsultbolag. Syftet har varit att undersöka vilka faktorer som bidrar till att skapa, upprätthålla och föra vidare organisationskulturen. Vi har även haft för avsikt att undersöka hur större händelser har påverkat bolagets kultur. I undersökningen använde vi oss av en kvalitativ metod. En sådan metod lämpar sig bäst då studerande av organisationskultur innebär tolkningar av människors tankar, handlingar och beteenden.   Det råder delade meningar i frågan om ledningen kan styra organisationskultur.

Studien handlar om organisationskultur och har genomförts på ett konsultbolag. Syftet har varit att undersöka vilka faktorer som bidrar till att skapa, upprätthålla och föra vidare organisationskulturen. Vi har även haft för avsikt att undersöka hur större händelser har påverkat bolagets kultur. I undersökningen använde vi oss av en kvalitativ metod. En sådan metod lämpar sig bäst då studerande av organisationskultur innebär tolkningar av människors tankar, handlingar och beteenden.   Det råder delade meningar i frågan om ledningen kan styra organisationskultur.

Ett offentligt uppko?pserbjudande skiljer sig fra?n andra typer av fo?retagsfo?rva?rv pa? sa? sa?tt att det riktar sig till en sto?rre a?gandekrets. Eftersom ko?paren av praktiska ska?l inte kan fo?rhandla enskilt med aktiea?garna riktar sig ko?paren ista?llet, i ett offentligt erbjudande, till alla aktiea?gare i bolaget. Aktiea?garna har sedan att fo?rkasta eller acceptera erbjudandet.Fo?rfarandet kring ett offentligt uppko?pserbjudande kra?ver en aktiv ma?lbolagsstyrelse fo?r att tillvarata aktiea?garnas intresse.

Affärsverksamhet i bolagsform medför en risk för samtliga parter som tillskjutit kapital i bolaget. Aktiebolagsformen ger ägarna ansvarsfrihet vad gäller bolagets förpliktelser och som substitut har ett minimikapitalkrav upprättats till skydd för bolagets borgenärer.Minimikapitalkravets nivå har varierat sedan i mitten av 1800-talet och den har återigen ifrågasatts bland annat i SOU 2008:49. Denna uppsats ifrågasätter inte bara minimikapitalkravets nivå utan undersöker även dess lämplighet i övrigt samt ställer det svenska regelverket i komparation till alternativa system, funna i England, Tyskland, Frankrike och USA. Uppsatsen tar hänsyn till reglernas effekter ur såväl ett nationellt som ett gränsöverskridande perspektiv. Därtill undersöks reglernas lämplighet ur ett europarättsligt perspektiv..

I samband med lågkonjunkturen 2008 har det skett en ökning av preferensaktieemissioner på den svenska marknaden. Då detta är ett relativt nytt fenomen på den svenska börsen har få studier genomförts om hur bolagets börsvärde påverkas av offentliggörandet av en preferensaktieemission. För att undersöka hur börsvärdet förändras genomför vi en eventstudie där vi testar den svenska marknadens effektivitet vid offentliggörandena. Vi studerar om det uppkommer avvikelseavkastningar i samband med offentliggörandet av bolagens beslut. Dagen för offentliggörandet visar resultatet i vår studie en genomsnittlig negativ signifikant reaktion med 1,25 %.

Sakrätten är ett rättsområde som är sparsamt reglerat i svensk lag. Vad som gäller i de sakrättsliga konflikterna är huvudsakligen reglerat i praxis och doktrin. När det gäller aktiebolag som är inblandade i sakrättsliga konflikter med en kontrahents kontrahent eller med en kontrahents borgenärer, är rättsläget tämligen oklart. I denna uppsats ämnar jag lämna en redogörelse för huruvida jag anser att ett aktiebolags rätt att återfå egendom på grund av en värdeöverföringsmottagares eller en kontrahents återbäringsskyldighet bör vara sakrättsligt skyddat och därmed om ogiltighet bör ha sakrättsliga verkningar. Frågan om det finns ett sakrättsligt skydd är likställd med frågorna om det existerar en vindikationsrätt eller en separationsrätt hos bolaget.

I ett aktiebolag har aktieägarna inte något personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser. Eftersom aktieägarna inte har något personligt ansvar för bolagets förpliktelser finns det ett skydd för det egna kapitalet i bolaget. Fordringsägare och andra intressenter skall alltid kunna lita på att bolaget har ett aktiekapital på minst 100 000 kronor. Det finns bland annat regler om personligt betalningsansvar för aktieägare och ställföreträdare i bolaget vid kapitalbrist, det vill säga när det egna kapitalet understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet.Studiens syfte är att ge en ökad förståelse kring de risker som ägare och ställföreträdare tar när bolagets egna kapital är förbrukat till mer än hälften av det registrerade aktiekapitalet och varför de tar dessa risker.För att kunna uppnå studiens syfte har en insamling av primärdata genomförts i form av intervjuer. Studien har ett hermeneutiskt förhållningssätt och en kvalitativ metod.De slutsatser som dras i studien är att ägare och ställföreträdare riskerar att bli personligen betalningsansvariga om de inte följer det regelverk som finns för att skydda det egna kapitalet i bolaget.

En styrelses uppgift är att företräda samtliga aktieägare i ett bolag. I ett börsnoterat bolag är ägarna många vilket gör styrelsens uppgift svår då det finns många intressenter. Vid ett uppköpsbud aktualiseras bolagets värde ur samtliga berörda intressenters perspektiv. Vår undersökning identifierar aktieägarnas perspektiv i denna situation och utvärderar i vilken utsträckning deras intressen tillgodoses. Vi har genomfört ett antal tester av hypoteser som formulerats utifrån tillgänglig applicerbar forskning.

Företagsuppköp är en vanlig företeelse på aktiemarknaden och sker ofta då en budgivare tror att ett målbolag har en outnyttjad värdemaximeringspotential, exempelvis pga. att den nuvarande ledningen inte utnyttjar bolagets resurser optimalt.Av denna anledning finns det ofta skäl för ett målbolags ledning att anta att de kommer att bytas ut om ett uppköp går igenom varför de får incitament att motarbeta budet. Budet kommer härvid att definieras som ett fientligt bud och de åtgärder som vidtas för att förhindra budets genomförande kallas för försvarsåtgärder.Man kan här genast se att en intressekonflikt aktualiseras. Målbolagets aktieägare har ett intresse av att få så hög avkastning om möjligt på den investering som de gjort i bolaget, ett attraktivt bud kan härvid vara av stort intresse. Målbolagets ledning, å andra sidan, kan ofta räkna med att bli avsatt vid ett lyckat uppköp och kan därför ha anledning att motarbeta även ett för aktieägarna gynnsamt bud.Mot bakgrund av denna intressekonflikt har två skilda system för reglering kring försvarsåtgärder utvecklats.

Inledning: Redovisning handlar i grunden om att bolagen fo?rser sina intressenter med den information dessa beho?ver fo?r sitt beslutsfattande. Fo?r att redovisningen skulle vara anpassad efter bolagets storlek bo?rjade BFN utvecklingen av K-projektet 2004. Detta har resulterat i fyra kategorier med samlade regelverk, K1-K4.

Det svenska näringslivet är viktigt för Sverige och många av de aktiebolag som drivs i Sverige har flera olika intressenter. För att dessa intressenter ska våga satsa i olika bolag krävs det att det finns en oberoende part som kan granska bolagets finansiella information. Denna oberoende part är bolagets revisor som genom att granska bolagets ekonomi ska skapa trovärdighet åt bolagets finansiella information. Att detta fungerar är av stor vikt för att näringslivet ska fungera på ett tillfredsställande sätt. För att revisorn ska kunna utföra sitt arbete behöver denne samarbeta med styrelsen och vd:n vilket ofta leder till ett förtroende mellan parterna.